Fabian von Bellingshausens anspråkslösa minnessten i Lahetguse är på stället, där Lahhentagges gods befanns.
På Ösel (Saaremaa) i Salmes kommun i byn Lahetaguse finns som Antarktiks´s upptäckare hållna Fabian Gottlieb Benjamin von Bellingshausens anspråkslösa minnessten.
Den upprestes år 1968 på stället där Lahhentagges baltisk-tyska adelgodset var beläget. Där föddes Fabian enlingt den nya tideräkniningen den 20 september 1778.
År 1978 upprestes åt von Bellingshausen ett minnesmärke i Lümanda kommun befintliga Pilguse. Till dåvarande Hoheneichens gods hade Fabians familj flyttat kort efter hans födelse. Fabian var sexårig när hans far dog. Härefter bodde familjen först i Arensburg (nuvarande Kuressaare) och därefter i Ülzens (Vaabina på estniska) gods i nuvarande Urvaste kommun i södra Esland.
I skola gick Fabian von Bellingshausen i den ryktbara domkyrkoskolan (Domschule zu Reval) i nuvarande Tallinn.
År 1789 påbörjade Fabian, på ryska Faddei Fadojevitsh, studierna som kadett i ryska flottans sjöakademi i Kronstadt. Han utdimitterades som officer åtta år senare.
Åren 1803-1806 deltog von Bellingshausen som kartritare i den av amiral Adam von Krusenstern ledda jordenrunt seglingen.
På landsvägen mellan Tehumardi och L|manda finns utstakning till von Bellingshausens födelseort.
Som andra över polcirkeln
Fabian von Bellinshausens stora stund inträffade som 40-åring, då han valdes år 1819 till ledare för en forskningsexpedition till Södra ishavet.
Expeditionen startade sin långa resa från Kronstadt den 4 juli. Den största av fartygen hette Vostok och den mindre Mirnyi. Den förstnämnde hade 117 mans besättning och den senare 72. Båda fartygen hade färdigställts år 1818.
I december anlände Vostok och Mirnyi till Syd-Georgien. På julaftonen fog ryssarna i land på sydliga Sandwichöarnas nordligaste ö, vilken von Bellingshausen kallade Zavodovskis ö, efter Vostoks kapten Ivan Zavodovski.
Expeditionen överskred södra polcirkeln på Antarktis´s östra sida den 26 januari 1820. Det var andra gången, som så skedde. Första gången överskred den engelska kaptenen och forskningsresanden James Cook. Under den andra jordenruntseglingen år 1773 ledd av Cook kretsade expeditionen Antarktis, men han såg ej land.
- Vi såg ett isigt och bergigt fastland, skrev von Bellingshausen i sin logbok den 28 januari 1820.
Ifrågavarande dag har hållits som Antarktis´s upptäcksdag. Et massivt isbälte hindrade dock framfarten närmare mot fastlandet.
Under de tre följande veckorna överskred Vostok och Mirnyi ännu två gånger polcirkeln, men även nu fatsnade fartygen i isen. Därefter fortsatte den ryska expeditionen till Australien, Sydney: dit Vostok och Mirnyi anlände i april.
Fabian on Bellingshausens födelsegård finns ej mera i Lahetaguse.
Två öar
Under södra halvklotets vintertid gjorde Vostok och Mirnyi en rundresa på Stilla havet. Resan gick mellan Nya Zealands huvudöar tur och retur till Tahiti.
Från Sydney fortsatte den ryska expeditionen i november 1820 västerom Antarktis mot Eldslandet. Vostok och Mirnyi överskred södra polcirkeln den 24 december. På Vostok observerades land, som von Bellingshausen kallade Peter I:s ö. Knappt 2000 kilometer från Eldslandet befintliga ön hör numera till Norge.
Sin andra upptäckt den 28 januari kallade von Bellingshausen Aleksanders land. Senare framkom det, att det var fråga om en ö. Efter James Cook var von Bellingshausen den andra, vars ledda expedition färdats runt Antarktis.
Tvist om upptäckaren
På de sydligaste Shetlandsöarna träffade von Bellingshausen kaptenen på valfångtsfartyget Hero, amerikanen Nathniel Palmer. Han anses vara den andra människan, som i november 1820 såg på 1930 kilometer långa Antarktiska halvöns udde de heliga Tre-enighetens berg. Före honom hann den 30 januari samma år Britanniens flottas kapten Edvard Bransfield.
Intill dessa dagar har det tvistats om, såg von Bellingshausen verkligen land i januari 1820 eller kom Bransfield och Palmer före. I vilket fall som helst var von Bellingshausen den första människan, som såg de isiga öarna innanför den sydliga delen av polcirkeln. Antarktis's halvös udde är utanför polcirkeln.
Von Bellingshausen, Bransfield och Palmer strandade inte i Antarktis. Den första människan, som varit där var den amerikanska valfångstfartygets kapten John Davies. Han strandade på Hughes Bay den 7 februari 1821.
Fabian von Bellingshausen arbetade i Reval på en barokkbygnad invid Pikk-gatan, där Sveriges ambassad är nu belägen.
Som kommendör i Reval
Tillbaka till Kronstadt var Vostok och Mirnyi den 4 augusti 1821. Resan hade räckt två år och 21 dagar. Under denna tid förlorade expeditionen endast tre män. Ryssarna hittade och kartlagde inalles 29 öar samt deras vattenområden.
I den rysk flottan tjänstgjorde von Bellingshausen ännu i 30 år. Han deltog bland andra i krigsoperationer mot Turkiet i Svarta havet utanför Varna år 1828. åren 1830-1839 tjänstgjorde von Bellingshausen som kommendör för ryska flottenheten i Reval. Då bodde han vid Pikk-gatan i huset, som nuförtiden är Sveriges ambassad.
Fabian Gottlieb Benjamin von Bellingshausens staty i Kronstadt.
Staty i Kronstadt
År 1939 utnämndes vom Bellingshausen till Kronstadts guvernör. Amiralstiteln erhöll han år 1843.
Fabian von Bellingshausen avled den 25 januari 1852. Han jordfästes i Kronstadts luterska kyrkogård. år 1870 avtäcktes von Bellingshausens staty i Kronstadt. Vid tillfället var storfursten Konstantin Nikolajevitsh närvarande.
Peter I:s ö och Aleksanders ö är belägna i Bellingshausens hav. Ett av de sydligaste Sandwichöarnas 11 öar heter Bellingshausen. På ett av de sydligaste Shetlandsöarna tillhöriga Kung Georgs ö (King George Island) finns en rysk bas med namnet Bellingshausen.
Förtom Fabian von Bellingshausen och Adam von Krusenstern härrör från nuvarande Estlands område tre andra i ryska flottans anställda balttyska jordenruntseglare och upptäcktsresande: amiral Ferdinand von Wrangel, Friedrich Benjamin von Lütke samt kapten Otto von Kotzebue.
Översättning: Bengt Karlsson, Åbo, Finland